ylvas pusselbitar

- Vänskap is the shit (och att skapa och att förstå) -

Notes / questions / funderingar / ny fakta per 20151025

Publicerad 2015-10-25 18:38:00 i Notes,

  • Det mest uppenbara händelsen den här veckan har varit skolmorden i Trollhättan. Jag har inte riktigt bestämt mig vad tycka där än. Input mottages tacksamt! Instinktivt har jag någon sorts spärr mot att bli upprörd över enskilda individers vansinne som Breivik eller Fritzl. Jag tycker ändå att det är lite sensationsjournalistik. Men kanske är det som Wolodarski skriver ett uttryck för en tidsanda och då är det så klart värre. Kanske att svansarna i samhället får större spelrum i och med internet? Att de har lättare att hitta varandra och stödja varandras världsbild. I grund och botten tror jag det bästa skyddet mot galenskap av det här slaget är att erbjuda alla gemenskap i samhället. Via skola, sociala insatser eller civilsamhället. Jag påminns om mitt  absoluta favoritcitat (som förklarar så mycket) av Hjalmar Söderberg; i första hand vill man bli älskad, i andra hand ta på sig en mask och döda skolbarn. Själen skyr tomrummet och vill väcka en reaktion till varje pris.

  • Miljöpartiets kulturprogram är bästa politiska underhållningen på sistone. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att fördjupa mig närmare. Jag är dock inte så upprörd över att de tar ut svängarna. Miljöpartiet har inte haft regeringsmakt tidigare och det är en process alla partier måste gå igenom tror jag: att göra en reality check på sina ideer. Jag har förtroende för att miljöpartiet klarar av att göra den resan och jag tycker (fortfarande) att miljöpartiets problemanalys med en rovdrift på vår jord känns betydligt fräschare än socialdemokraternas dito, som bygger på en konflikt mellan arbetare och kapitalister?

  • Enligt SVD konsumerar vi 1,67 par jeans per person och år i Sverige. Oväntat hög siffra! Årligen produceras fem miljarder par jorden över. Även det förvånande mycket. Vart tar alla plagg vägen? Hur många par kan det finns totalt i byrålådorna världen över? Finns det (kanske) något problem med nivån på konsumtion överlag i världen?

  • Det finns tydligen något som kallas Blå Zoner som är platser i världen där människor lever extra länge. Artikeln jag läste handlade om Japan. Anledningarna till att folk lever länge ska enligt den här analysen vara; - kalorifattig kost -mening i livet (religion) - socialt sammanhang och motion (dvs en aktiv fysisk vardag). Spännande.

  • Tema simhallar:

    • Deras öppetider är lika variabla som återvinningscentraler. Helt omöjligt att hålla ordning på och det går inte att se något system. Jag blir galen.

    • Ett annat stort problem med simhallarna är att det knappt finns utrymme för medelålders personer. För en gångs skull i samhället är det en överrepresentation av både gamla och barn som faktiskt gör det svårt för personer i sin krafts dagar att navigera i lokalerna. Vuxenzoner?

  • Att äta en matsked kanel är tydligen en grej. Enligt uppgift känns det som att tappa andan. Jag blir lite sugen att testa. Hur farligt kan det vara? Kanel känns som en vänlig krydda?

  • Behöver kvinnor som inte skaffar barn en paus i livet för att återfå energin när de andra är mammalediga? Jag hör den här teorin från olika håll.

  • Det är intressant att tonåringar är så självupptagna på samma gång som de är helt uppslukade av att ta in och processa vad andra tycker om dem. Det finns en obalans i det här som jag tycker är intressant. Bryr de sig om andra eller inte?

  • Jag funderar vidare på om människor kan pendla mellan 3-5 eller om enda alternativet för att uppnå femmor är att känna ettor. Jag tror ändå att den absoluta nivån är viktig men jag har lite svårt att argumentera. Återkommer.

  • Beskrivning av optimistiska och pessimistiska personer i “The Lean Mindset” boken gjorde stort intryck på mig. Själv är jag helt uppenbart optimistiskt lagd och ser inte risker med diverse olika projekt. Kanske därför jag går igenom livet och känner mig lätt blåslagen.

 

"Some people are optimists. They pursue goals with enthusiasm; when asked to try something, their default answer is "Yes!". They take more risks, explore more options, and end up being more creative than their more pessimistic colleagues. Those pessimists, on the other hand, are mor vigilant, more detail oriented, and less likely to make serious mistakes. When askedto try something new, their default answer would be "Is it safe?"

 

  • I “The great escape” av Angus Deaton hittar jag en intressant skillnad i  hur välmående kan mätas; 1. Hur framgångsrikt tycker du att ditt liv är? 2. Hur bra mår du just nu? Jag tror jag ska satsa på nummer två framöver.

  • När jag tänker på att världen har blivit bättre genom historien börjar jag känna mig som en vänsterperson. Den största förbättringen som jag ser det är att världen är mer jämlik och rättvis än den var för hundra, tusen eller tio tusen år sedan. Och då menar jag i vänster definitionen av begreppen frihet och rättvisa. Märklig upplevelse för en person som alltid identifierat sig till höger på den politiska skalan. Har vänstern kanske rätt? Blir världen bättre om den blir mer vänster??

 

 

 

 

Om

Min profilbild

Ylva Rehnberg

“Men Lila visste hur hon skulle dra in mig i sina privatsaker. Och jag kunde inte stå emot - å ena sidan sade jag att det fick vara nog, men å andra sidan blev jag förkrossad av tanken på att inte vara en del av hennes liv, av hennes sätt att uppfinna livet.“ “På rad efter rad handlade det om återuppståndelse: en extatisk uppståndelse som innebar att alla gamla band bröts samtidigt som det knöts ett nytt band på ett obeskrivligt härligt sätt, för det handlade både om uppståndelse och uppror - han och hon, hon och han som tillsammans lärde sig leva på nytt, rensade livet från allt gift och återuppfann det som ren livsglädje och tankeglädje.”

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela