ylvas pusselbitar

- Vänskap is the shit (och att skapa och att förstå) -

Notes / questions / funderingar / ny fakta per 20160201

Publicerad 2016-02-01 21:12:00 i Notes,

  • Nu funderar jag lite på varför det ska vara så oändligt svårt att hjälpa en annan människa? Varför varför varför? Det är som att många vet att de har problem och att de skulle behöva hjälp men som ändå väljer att inte göra något åt sin situation. Varför? Är det för att man då tvingas konfronteras med val man gjort tidigare och det är smärtsamt för den kognitiva dissonansen? Man vill ju rationalisera sina val i efterhand som korrekta? Att eliminera kognitiva dissonansen är nog i och för sig väldigt viktig. För den enda person du blir olycklig att svika tror jag är dig själv och om du gör något du själv inte kan förlåta dig för så blir du bitter. Effektivaste sättet att bli evigt olycklig tror jag. Eller är det för att man per definition gillar sig själv även inklusive sina dåliga sidor, i sin ytterlighet att vara alkoholist, så att att vara alkoholist är jag och därmed något bra som bör bevaras?

  • Det finns en massa fårade människor på Södermalm. De finns inte i Vasastaden. Jag är rädd att bli som dem.

  • En del människor mår inte bra av frågan “Hur mår du”. Det får dem att utvärdera sitt liv och då kommer de alltid att komma fram till att det är dåligt. Om man inte frågar dem och ingen självutvärdering görs är de nog tvärtom rätt glada. Jag tror att bättre frågor att ställa sig själv är “Vad gör mig glad\ledsen”. Det är mycket mer konstruktivt. Att jag inte gillar smalltalk är för att det går ut på att känna efter hur den andra personen mår och jag mår aldrig bra, som jag själva skulle bedöma det i alla fall. (Men om jag inte tänker på saken mår jag nog oftast också rätt bra.) Sedan är ju samtliga smalltalk ämnen dödligt tråkiga, så det har nog med saken att göra också. Om man nu ska känna varandra på pulsen kan man väl lika gärna göra det genom att diskutera Mellanöstern som bostadspriser? #varakonstig

  • Jag har varit sjuk och lite känslomässigt ledsen, vilket resulterat i att jag har tappat matlusten helt. Överlevt de senaste veckorna på nyponsoppa och ostmackor. Vad är det för konstig mänskligt beteende? Om du är sjuk eller ledsen behöver du givetvis äta. Det förstår vem som helst. Ändå är signalerna från kroppen de omvända. Jag kan inte förstå den evolutionära nyttan i det.

  • Det är inte ok att prata med någon på tåget, för intimt, men om det blir en försening är det fritt fram och även efter att förseningen släpper. Varför bryts det inte när den gemensamma punkten är borta? Varför är det så knäppt att prata med personer du inte känner?

  • På Slate Money podcast framkom att den som har en låg ranking på Davos World Economic Forum tydligen inte får någon mat. Slate’s representant hade överlevt på kaffe och granolabars. Det är bara om du är John Kerry som du får mat i samband med privata luncher och middagar. Roligt att ett arrangemang för de välbeställda svälter sina deltagare. Tycker jag.

  • HillBilly - rolig ordvits på Hillary och Bill

  • Vad är egentligen problemet med Mellanöstern:

    • att de inte har (vill ha) grundläggande friheter?

    • sökandet efter grupptillhörigheter? Om alla andra gör det kan det inte vara fel (jmfr Stockholms bostadsmarknad)

  • Stickning lika avslappnande som yoga och meditation. Alternativ för stressade Stockholms-nutidsmänniskor?

  • Detta med big data. Det verkar finnas en intressant bok skriven av en Bruce Schneier. “Data and Goliath - The hidden battles to collet your data and control your world”. Han menar att det är näringslivet som åstadkommit övervakningen som en biprodukt till mycket användbara tjänster (Uber, Google, g-mail, Facebook). Uber vet vilka som är otrogna och kan publicera statistik över var det sker. Sedan har bara staten kopplat upp sig mot denna redan existerande övervakningsapparat. Schneiers poäng är att den kan bli riktigt farligt när näringsliv och stat samverkar på detta sätt; för hög maktkoncentration. Google vet mer om dig än du gör, för du glömmer, det gör inte datorerna. Vi skulle aldrig tolerera om en stat sa “lägg ner din övervakningsapparat i fickan varje morgon” eller “meddela oss om du har en ny vän”. Men det är precis det vi gör med Facebook och våra mobiler. Vi tänker att jag har inget att dölja och min data försvinner bland den enorma mängden av övrig data; men vi glömmer att datorer är har sin komperativa edge just på att processa enorma datamängder. En människa kan inte koppla ihop ett dokument som förstörts i en dokumentförstörare; men en dator kan det. Hur påverkas vi av att alltid vara övervakade? Om ingen kan bryta mot rådande normverk i och med en ständig övervakning så sker ingen förändring; exempel acceptans för homosexuella. Hur ska det gå för dagens unga att frigöra sig själva under tonåring med en ständig övervakning?

  • http://www.bokus.com/bok/9780393244816/data-and-goliath/

  • Jag tror att möten på distans med bild inte fungerar eftersom det överförs mycket information, men inte tillräckligt, så att vi känner oss osäkra på att vi uppfattar saker rätt (eller uppfattas rätt). Jmfr dataspel och grafik som är verklighetstrogen men ändå inte verklighet och enkla streckgubbar där vi kan fylla ut skillnaden med vår fantasi. Lägre smärta för hjärnan. Därför känner vi att vi har mer kontroll när vi skickar ett meddelande via Lync. Här är det mer uppenbart att en massa information saknas och vi kan därför hantera det. Ingen smärta för hjärnan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Ylva Rehnberg

“Men Lila visste hur hon skulle dra in mig i sina privatsaker. Och jag kunde inte stå emot - å ena sidan sade jag att det fick vara nog, men å andra sidan blev jag förkrossad av tanken på att inte vara en del av hennes liv, av hennes sätt att uppfinna livet.“ “På rad efter rad handlade det om återuppståndelse: en extatisk uppståndelse som innebar att alla gamla band bröts samtidigt som det knöts ett nytt band på ett obeskrivligt härligt sätt, för det handlade både om uppståndelse och uppror - han och hon, hon och han som tillsammans lärde sig leva på nytt, rensade livet från allt gift och återuppfann det som ren livsglädje och tankeglädje.”

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela