ylvas pusselbitar

- Vänskap is the shit (och att skapa och att förstå) -

Notes / questions / funderingar / ny fakta per 20160104

Publicerad 2016-01-04 18:26:00 i Notes,

 
  • Nytt år. Varför hänger vi upp oss på almenackan? Vad förändras mellan den 31 december till den första januari? Vi lever i oceaner av tid och det verkar viktigt för oss att kvantifiera på något vis? Jmf årstider. Är det för att vi påminns om att vi är dödliga? Om att tiden går? Vad vi åstadkommit eller inte åstadkommit sedan förra året? Är det bra med sådana här utvärderingspunkter? Borde vi ha dem oftare?

  • Jag har kommit på en ny kärleksteori att komplementera plant -och pusselbitsteorin. De teorierna är helt statiska i hur människorna som ingår i relationerna är. I plantteorin möts två personer som passar ok ihop och skapar en fin tillvaro tillsammans med vänner, nöjen, barn och egendomar. Ju längre relationen går desto mer har de två gemensamt i livet och plantan dvs relationen växer. Pusselbitsteorin är den klassiska att det finns en one true match där ute som komplementerar dig totalt, som en pusselbit passar i en annan. Men i båda dessa teorier utgår jag underförstått att mannen och kvinnan i paret, A och B, är desamma genom livet och relationen. Så är det naturligtvis inte. Min nya teori kallar jag reflexivitetsteorin med lite inspiration av George Soros som tänkt något liknande för de finansiella marknaderna. Att förväntningar om hur marknaden utvecklas inte bara är just profetsior utan genom sin existens också påverkar hur utfallet blir. Lite Shröedingers katt. För att återgå till kärleken; det jag känner i min nuvarande förälskelse är att jag faktiskt blir mer mig själv när jag umgås med honom, och jag tror att han känner likadant. När han reflekteras i mig och jag i honom växer vi och våra särdrag blir mer tydliga än de var innan. Jag tänker det är lite som när ekonomin växer i en marknadsekonomi. Cirkeln Ylva och cirkeln X blir större av att vi är nära varandra. Det är alltså inte så att vi har perfekt komplementära egenskaper som att jag pratar för mycket och han för litet, som i min förra relation. Eller att jag är otrygg och han är trygg. Eller ens att vi har gemensamma intressen, som att diskutera världen. Det känns mer som att det som är verkligen typiskt med mig, att jag är frågvis och funderar konstiga tankar och nyfiken och undrar hur saker fungerar, jag blir ännu mer sådan ännu mer mig själv när han är i närheten. Och i hans fall så är det mer de här märkliga tankeprocesserna och att utforska världen som triggas av mig. För att summera. Ett sätt att bli kär är nog att reflekteras i en annan människa, inse att den reflektionen förstärkte den egna särarten och på så vis blir man ju egentligen inte kär i den andra personen utan i sig själv. Den tydligare och större varianten av sig själv. Kanske låter lite flummigt; men jag känner jag är något på spåret. Mer generellt är det nog så att de människor vi blir, hur vi reflekteras, i andra människor mycket avgör vilka vi vill umgås med. Men detta täcker även rent karaktärsförändrande egenskaper. Som att det är lättare att vara smal om du umgås med smala personer, men det är inte det jag pratar om här. Jag menar att en smal människa skulle bli ännu smalare och en tjock ännu tjockare; alltså mer sin egen särart.

  • Jag ramlade över en gammal historia från 2006 där interner (mördare?) glömdes att låsas in en natt; men istället för att försöka rymma så gick de till köket, lagade kladdkaka, byggde en kuddkoja och spelade spel. Det kan ju bara vara i Sverige något liknande kan hända? Vid fördjupande studier kom det fram att det tydligen hade varit en yogasatsning på anstalten och det var förmodligen därför som internerna var så lugna och ville stanna kvar. Sjukt kul ändå.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10937921.ab

http://www.dn.se/insidan/yoga-gor-aggressiva-fangar-lugnare/

  • Passar alla färger bättre på brunetter? Sara L hävdar att mörkblått är bättre på ljushylta men jag vet inte.

  • Har toleransen mot oliktänkande i politiken minskat? SVD:s ledarsida hävdar det. Lite intressant.

  • Reagerar Putin bara på Natos provokationer? Har aldrig hört den inputten förrut. Via youtube klipp från Aram.

  • Jag mår lite dåligt när jag ser föräldrar som fikar med sina barn. Jag tänker genast skillsmässa. Det måste ju finnas något bättre de kan göra tillsammans? Jag tycker inte föräldrar ska dejta sina barn på samma vis som när ett par som försöker lära känna varandra. Föräldrar/barn borde dela det vardagliga livet.

  • Det verkar som att människor är riktigt jobbiga att umågs med precis under småbarnsåren. Före och efter verkar de se mer hela livet.

  • Är Berlin så diversifierat eftersom östtyskland skickade över sina oliktänkande till västsidan?

  • Man får tydligen ha hund på restaurangerna i Tyskland. Ofräscht?

  • Trevinfika mitt på torget i Frankfurt på nyårsafton var underbart. Vilken stämning! Folk är verkligen verkligen så märkbart mer sociala utanför Sverige gränser.

  • Skicklighet väldigt ofta viktigare än resurser; gäller både sjukdomsbekämpning i länder, dagis och utseende hos kvinnor. Jämför skicklighet att sminka sig vs att bara köpa en massa nya kläder.

  • Att förstå att det bäst för barnet är att föräldern mår så bra som möjligt är lite som att förstå att marknadsekonomi ger mer rikedom än socialism.

  • Fanns någon rolig guaranadryck i Tyskland. Jag vill beställa!

  • Varför ska man utjämna ekonomiska förutsättningar men inte genetiska?

  • Hur många barn dör i Medelhavet? Siffra värd att kolla upp.

  • Jag lästa Martina Haag boken och trodde jag skulle sympatisera med Martina. Men icke. Jag tror att i en dålig relation finns det alltid två deltagare. Återigen tror jag det viktigaste är att ta hand om sig själv. Då blir man mindre sjuk och mindre arg. Det är inte baciller eller partners fel till största del.

  • Jag fortsätter fundera på varför utsidan är viktig. Jag tycker det är lite oklart. För det är ju uppenbarligen insidan som avgör allt ändå. Kan det vara så att människor som bryr sig om sin utsida visar att de har koll på sin insida? Jag går förbi ett hem för psykiskt sjuka om morgonen. Det är lite läskigt att se på dem.

  • I caféer står det alltid unga söta tjejer. Jag stör mig och gillar det på samma gång. Kommer denna norm att ändras?

  • På fejjan dök det upp en begravningsurna som gjorde att kroppen gradvis förvandlades till ett träd. Fint!

  • Tidigare levde de som föddes på hösten ett halvår längre eftersom mamman fick bättre mat på våren. Kul.

  • Snart Trettondagsafton. Borde vi inte byta ut högtiderna till något vi kan relatera till?

  • SVT Play måste börja stream precis som på Spotify.

  • San Bernadino bombarna var ett par som lämnade en sex månaders bäbis efter sig. Hur är det mänskligt möjligt? Jag blir intresserad att studera radikaliseringsprocessen.  

  • Föräldrar är så måna om att skydda sina barn mot märkligheter. Jag tror den viktigaste insikten är att trots de skillnader som finns mellan människor är det oändligt mycket mer som förenar.

  • “Jungfrufödsel, ja kanske det, men hur kunde de hitta tre visa män??” Jag ler.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Ylva Rehnberg

“Men Lila visste hur hon skulle dra in mig i sina privatsaker. Och jag kunde inte stå emot - å ena sidan sade jag att det fick vara nog, men å andra sidan blev jag förkrossad av tanken på att inte vara en del av hennes liv, av hennes sätt att uppfinna livet.“ “På rad efter rad handlade det om återuppståndelse: en extatisk uppståndelse som innebar att alla gamla band bröts samtidigt som det knöts ett nytt band på ett obeskrivligt härligt sätt, för det handlade både om uppståndelse och uppror - han och hon, hon och han som tillsammans lärde sig leva på nytt, rensade livet från allt gift och återuppfann det som ren livsglädje och tankeglädje.”

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela