ylvas pusselbitar

- Vänskap is the shit (och att skapa och att förstå) -

Notes / questions / funderingar / ny fakta per 20160521

Publicerad 2016-05-21 19:35:00 i Notes,

  • Sara M går på teckenspråk med sin bäbis. Otroligt roligt. Det är tydligen senaste innegrejen. Tanken är att barn ska lära sig kommunicera innan de kan prata och då kommer de att nå längre här i livet än de som inte kan teckna mat till sina päron. Jag är lite tveksam dock, jag tycker det verkar som att Livia ägnar all sin tid åt att studera människors ansiktsuttryck och jag tänker det är precis det bäbisar bör fokusera på. Jag tror att en överväldigande del av vår kommunikation går via ansikte\kroppsspråk så lika bra att dunka in den kommunikationen ordenligt innan det är dags att lägga på tal.

  • Anna M F konstaterar att en generation bak kunde man bara fokusera på en skärm i taget, idag klarar personer som vi i trettio\fyrtioårsåldern två skärmar samtidigt och barnen kan tydligen hantera upp till fyra. Istället för att oroa sig över ett kortare koncentrationsspann, jmfr guldfiskar kan hålla fokus i nio sekunder och människor i oftast gör det i åtta sekunder, bör vi anpassa oss efter den här multifokuskompetensen? Kanske studera kemi, idrott och spanska samtidigt i framtidens skolor? Kontexswitchande är mycket kostsamt i arbetslivet, det är därför det är bra att ta bort mail push ups, men det kanske är ett övergående problem som framtida generationer kommer att hantera bättre än vi. Det är ändå lite svårt att veta vad vi människor kan anpassa oss till, som Elvis musik (världen gick inte under), och vad vi behöver reglera, som socker.

  • Sara T menar att man kan 3d skriva ut bilar. Är det verkligen möjligt?

  • Bitsbox.com - coding for kids. Kul! En liten låda som skickas till barnen en gång i månaden för att lära dem programmera. När jag var liten fick jag motsvarande upplägg fast för trafikregler. Jag minns jag tyckte det var vansinnigt roligt. Vad är det med barn och boxar? Katter och boxar?

  • Henrik H brainstormar att all energi människan kan behöva finns i jordens kärna. Vad är problemet med att få upp den? Jag tycker bra idée.

  • Henrik H pratar även om grannsämjan via barnen som ett LAN-nätverk av människor som inte behöver planering för att ses. Roligt ord. Han oroar sig även för nyinflyttad familj med barn från olika håll. Hur ska de komma in i LAN-et?

  • När man tittar på vattenglitter så blir det som i en triangel från näsan mot horizonten. Varför är det så?

  • Andrev Walden kan vara en ny favorit. Otroligt rolig och välformulerad krönika om likheten mellan Arlas förpackningar av en liten fil och gräddfil och den misär som uppstår när Andrev har bänkat sig för att se Game of Thrones fast inte har rätt ingredienser till dipen. Precis exakt på pricken min sorts humor. http://andrev.cafe.se/oppet-brev-till-arla-sluta-forsatsminera-verkligheten/

  • Testar detta med äggfrys. Fantastiskt skum känsla. Kanske märkligaste någonsin. Människan laborerar rätt kraftigt med de evolutionära processerna. Sedan kan ägget opereras in till 45 års ålder. Så galet märkligt.

  • Fick också total psykbryt i veckan. Det är en märklig känsla att dras mot golvet och att inte kunna röra sig eller prata. I tre dygn var det som att jag inte visste vad som var upp och ner. Jämför känslan när man ibland kan tappa orienteringen när man dyker ner under vattnet och plötsligt inte vet vilket håll ytan finns åt. Jag tycker också att det är intressant hur vi alla hela tiden har åsikter om hur andra bör agera. I mitt specifika fall är det att släppa tanken på att prata igen med den person jag känt mest samhörighet med någonsin. Jag förstår helt världens synvinkel, det jag menar är bara att om någon av dem som säger till mig att gå vidare var i min kropp, med mitt perspektiv så tror jag att de hade agerat precis som jag. Dels med tanke på vad jag känner och dels med tanke på alternativet, som jag befarar är att ramla ner i ett mörker som på riktigt kan slå bort mig från jordens yta. Vad är bäst då? Att drömma eller försvinna? Detta med fri vilja tåls att tänka på. Mycket märklig känsla i kroppen hursomhelst när hjärnan kortsluter under tre dygn och kroppen inte går att stå på. Konstigast är nästan att äta mat och att inte känna smaken. Har varit så i flera månader nu i varierande grad. Så konstigt. Hur kan ett sinne bara slås ut? Hoppas det blir bättre med lite lindy hop!

  • Åsa säger att det bästa sättet att få en hund dresserad är att belöna den med en bra relation “Gud vad duktigt”, snarare än att ge den godis. Lite samma sak som att människor inte motiveras på jobbet av en hög lön utan snarare av att de känner sig behövda och viktiga? Men lönen är viktig som statusmarkerare i samhället. Pappa säger att när VD lönerna blev offentliga så sköt de i höjden eftersom VD:rna helt plötsligt kunde jämföra sig lättare mot varandra och då var det helt plötsligt mycket viktigt att ha högst lön. Jag tycker lite underhållande eftersom grundtanken med att göra dem offentliga säkert var att hålla dem i schack, en så kallad tvärt om external effekt. Man vet aldrig hur förändringar slår, därför är det bara att testa. Antifragile.

  • “Min fantastiska vännina” (Elena Ferrante) är bland det bästa jag läst i skönlitterär väg på sistone. Språket är fantastiskt vackert, sedan förmedlar hon en känsla av att vardagen och världen är magisk. Lite samma som när Piff och Puff går i julgranen på julafton eller när jag pratar med min bästa vän. Några meningar från boken: “Har du tänkt på att människor är fula när de vaknar, liksom oformliga, och inte har någon blick” (Jag tycker det var träffande! Blicken är det vackraste hos en människa.) “Vi resonerade som vi brukade och blandade fakta med fantasi” (Så ska livet vara!!!) “Men jag blev tvungen att inse att det inte var så utan att hennes tankar bara fick näring av konkreta ting, om det så var en bo[..] eller en dricksfontän. Med öronen lyssnade hon säkert, men med ögonen och hjärnan höll hon envist fast vid gatan, vid träden och buskarna i parken, vid Gigliola som promenerade Alfonso och Carmela, vid Pasquale som vinkade från byggställningen, vid Melina som pratade högt om Donato [..]. (Så fint. Vara här och nu.)
  • På Familjeliv.se disktuterar kvinnor barnuppfostran och familjefrågor, naturligtvis, det roliga är att män, även på denna site, diskuterar politik, sport och sex. Stort skratt!

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Ylva Rehnberg

“Men Lila visste hur hon skulle dra in mig i sina privatsaker. Och jag kunde inte stå emot - å ena sidan sade jag att det fick vara nog, men å andra sidan blev jag förkrossad av tanken på att inte vara en del av hennes liv, av hennes sätt att uppfinna livet.“ “På rad efter rad handlade det om återuppståndelse: en extatisk uppståndelse som innebar att alla gamla band bröts samtidigt som det knöts ett nytt band på ett obeskrivligt härligt sätt, för det handlade både om uppståndelse och uppror - han och hon, hon och han som tillsammans lärde sig leva på nytt, rensade livet från allt gift och återuppfann det som ren livsglädje och tankeglädje.”

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela